Andrejs Legzdins

Mitt liv med arkitektur, design och innovationer.

Boken är till en början en berättelse om hur jag som 8-åring kom med min familj till Sverige. Vi kom i en överlastad fiskebåt från Lettland, på flykt undan kriget, hösten 1944. På grund av mitt intresse för arkitektur (min far var arkitekt),fick jag redan som gymnasieelev praktikantjobb hos arkitekt David Helldén, i Stockholm. På kvällarna studerade jag på Konstfackskolan. Efter avslutade studier fortsatte jag hos David Helldén fram till 1974. Jag började då med egna projekt. 1988 återvände jag till Konstfack som professor på avdelningen för inredningsarkitektur. De senaste 25 åren har jag ägnat åt undervisning, bland annat på KTH och även på Konstakademin i Riga i ämnet design.

Jag skulle aldrig själv kommit på att skriva en bok om mitt liv på svenska i Sverige, men i Lettland ville en lettisk designer och skribent skriva en bok om mig. Där fanns ett intresse. Han kände till mina publikationer i den italienska design- och konsttidskriften DOMUS, som han läst på 70-talet.

Jag började så att söka efter bilder och material i mina gömmor, hittade då projekt, jag glömt att jag hade jobbat med. Blev då nyfiken på hur uppslagen i boken skulle kunna se ut. Fick så ihop en layout och ett koncept för den. Boken skulle kunna berätta om mitt liv och mina arbeten genom mina bilder. Min lettiska kollega, som skulle skrivit boken kom aldrig igång. Jag fick då försöka själv. På grund av min dyslexi skrev jag korta texter, bilderna fick tala. Det blev en bok på lettiska, som gavs ut i Riga 2012. Den heter där: MANI DARBI un nedarbi.